söndag 3 mars 2013

You inherit five million dollars the same day aliens land on earth and say they´re gonna blow it up in two months. What do you do?

Har du nånsin fått den klassiska frågan: ”Vad skulle du göra om du visste att gjorden skulle gå under?” Vad har du svarat? Festa, resa jorden runt, bjuda släkt och vänner på en jättefest, anordna en orgie? I På stranden av Nevil Shute får man anledning att omvärdera sitt svar. Kanske skulle man inte göra någon av de sakerna. Kanske skulle man bara fortsätta att leva sitt vanliga liv så långt det var möjligt.

När vi kommer in i berättelsen är det känt sedan länge att jordens befolkning är dömd. Tredje världskriget och kärnvapenkrig har gjort att radioaktivt stoft breder ut sig. Större delen av människorna har redan dukat under, och Melbourne, Australien där vi befinner oss är en av de sista utposterna. Många lever sitt liv som vanligt. De planterar växter, uppfostrar sina barn och planerar för en framtid som aldrig ska komma. Men vad ska man göra? Ska man lägga sig ner och dö eller hoppas på att det trots allt finns en chans. Även om man vet att det är slutet så är det inte över förrän det är över.

Vissa hanterar det annorlunda och partar som att det inte fanns en morgondag. Moira är en av dem. Men det förändras när hon möter Dwight. HON förändras när hon möter Dwight.  Han är amerikan och arbetar ombord på en ubåt. USA har redan drabbats (förmodligen var det de som startade det) och hans fru och barn har redan dukat under. Moira och Dwight är ett omaka par. Hon vet om att det är för sent för henne och att hon aldrig kommer att få chansen att skaffa man och barn. Hon dras till Dwight men vet att han aldrig kommer att bli hennes. Han är trogen sin döda fru och har inte på långa vägar sörjt klart. Deras kärlekshistoria är över innan den börjat. Kanske om det funnits mer tid. Men tid är något de inte har.

Det här är drabbande, sorgligt och skrämmande, och Shute lyckas hela tiden hålla sig på rätt sida av känsloskalan. Med tanke på temat och de människor och historier som berättas hade det i händerna på fel person lätt kunnat förvandlas till en gråtmild patetisk smörja. Men Shute vet vad han gör. Det är inte de stora gesterna som betyder mest. Det är i det vardagliga, i de små detaljerna som det viktiga ryms. Där finns det som betyder något.

Så, dags för dagens lunchfråga igen: ”You inherit five million dollars the same day aliens land on earth and say they´re gonna blow it up in two months. What do you do?”

Stina

1 kommentar:

  1. Mmm. kan bara hålla med. Även om den inte kommer i topp av mina favoritdystopier är det verkligen en roman som håller. Och för att svara på din fråga, jag skulle köpa Snape ;) //Sofia

    SvaraRadera