Out of sight, out of mind

Jag fick två oredigerade bokutdrag från Boktipset i samband med en boktävling. Det ena var från Ninni Schulmans Pojken som slutade gråta och det andra var från Mannen som föll i glömska av Mia Ajvide. Ironiskt nog var det den sistnämnda som jag trots titeln inte riktigt kunde släppa, så jag var tvungen att låna hem den från bibblan för att se hur det skulle sluta.

Den handlar om Jack, och ni kan ju själva lista ut hur det går för honom. Från en dag till en annan är det som att han upphört att existera. Ingen minns honom, inte ens hans fru. Han stannar i människors minne endast för några sekunder. Så fort kropps- eller ögonkontakten är bruten är han glömd igen. Att föröka bygga upp en ny tillvaro åt sig själv är alltså inte möjligt för hur kan man skaffa boende, jobb och vänner när ingen kommer ihåg en.

Så vad göra? Ens liv är förstört, ens älskande kommer inte ihåg en (och ingen annan heller). Ska man ta livet av sig, försöka resonera, börja med droger, råna en bank?

Ett bra första steg är att ta sig till sitt före detta boende när den äkta hälften inte är inne. Sedan kan man lägga sig i den gemensamma sängen och masturbera. Utan att göra rent efter sig. OBS! Det sista är mycket viktigt! Hey, preciiiiiiiiiis vad jag också skulle göra om Kalle glömde mig. Verkligen alltså. Det skulle vara nummer ett på min to do list. Så nu vet du det Karl, om du nu skulle komma på den synnerligen dumma idén att glömma bort mig.

Jag vet inte, för min del föll lite av allt det hon byggt upp i och med den scenen. Jag var inget större fan av den gnälliga osäkra huvudpersonen innan, och detta hjälpte inte precis. Förmodligen fick han bara vad han förtjänade. Karma kallas det Jack, glöm aldrig det. 

Stina

 

 

P.S. Om jag varit din flickvän hade jag också glömt bort dig, ditt äcklige lille pervo.