Det här är Hustvedts debutroman, vilket jag tycker märks då den inte känns lika mästerligt sammansatt som övriga böcker jag läst av henne. Huvudperson i boken är Iris Vegan och vi får följa henne genom 4 olika episoder där hon möter människor som starkt påverkar henne och hennes jag. Just greppet med att dela in berättelsen på detta sätt gör att handlingen känns splittrad, även om de olika delarna tematiskt liknar varandra. I grunden handlar alla berättelser om identitet och vad som formar oss som personer. På det temat klär vår huvudperson i en av delarna ut sig till man och ger sig ut i natten under annan identitet. Det känns nästan mer som att läsa en novellsamling än en roman, även om huvudpersonen alltid är densamma. Nästan lite som Monroes ”Tiggarflickan” som just är en novellsamling där vi får möta samma huvudperson i olika skeden av hennes liv. Den första berättelsen där hon genom sitt behov av extrajobb möter Mr Morning som vill att hon på band ska läsa in detaljerade beskrivningar av en död flickas tillhörigheter slutar dessutom väldigt abrupt vilket är synd då det jag blev nyfiken på att höra mer om den märkliga situationen.
Under romanens gång möter hon ytterligare personer som påverkar henne och på sätt och vis förändrar henne som person. Det är en intressant tanke att mötet med slumpvis personer så starkt kan påverka och idén känns tyvärr ibland mer intressant än själva romanen. Ska jag invända mot något är det huvudpersonens förmåga att gång på gång låta sig dras med av andra personer och vara så godtrogen, men vem lär sig väl efter första gången? Tematiskt är det verkligen en Hustvedt roman och drag från hennes andra romaner känns igen.
Jag gillar sammanfattningsvis romanen, men det känns som att det här hade kunnat bli ännu bättre. Som debut får jag dock säga att det är imponerande och jag gillar hur den är uppbyggd där allt inte berättas kronologiskt utan handlingen svänger i tid.
//Sofia
Tillräckligt bra för att ta sig in på topp 10 i varje fall. // Stina
SvaraRadera