måndag 22 augusti 2016

En tid för mirakel av Karen Thompson Walker

Det här är ännu en dystopi jag hittade genom rekommendation på Internet – och denna gång förstår jag verkligen varför man sätter denna på sin topp-tre-lista över favoritdystopier. För att vara en dystopi sticker den verkligen ut och liknar inte direkt något jag tidigare läst i genren, lite som ”På stranden” gjorde när jag läste den för några år sedan. Den senare stack ut för sin lågmälda skildring av vad man egentligen skulle göra när världens undergång blir till verklighet. Lite på samma sak är det med denna. Det är att få ta del av världens undergång genom 11-åriga Julia som gör romanen minnesvärd. Hon är ett barn och världens eventuella undergång blir i hennes värld något att tampas med tillsammans med saker som den första spirande kärleken, problem med bästa vännen och oron när föräldrarna inte längre verkar komma överens.

Men ja, för att återgå till världens undergång – i denna dystopi kommer den (kanske) att ske genom att jordens rotation förändras vilket leder till att dagar och nätter bara blir längre och längre. Detta ställer inte bara till problem i vardagen utan även växtligheten och djur påverkas. Genom Julias ögon får vi ta del av detta från de allra första minuternas förskjutning till dess att nätter och dagar aldrig verkar vilja ta slut och det är just historiens finstämdhet som gör att jag verkligen, verkligen gillar den. Vad som hade kunnat bli en ganska banal historia blir en verkligt minnesvärd dystopi och faktiskt en av de bästa jag läst i genren.

//Sofia

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar